Retrofili!
Igår fick jag reda på att Simon the Sorcerer 4 snart skulle släppas. För ett tag sedan visade Pate en trailer på tyska till mig och det gav mig blandade känslor. Bland annat för att spelet tillverkades i Tyskland, liksom whut? Och sedan vågade jag väl inte tro på att spelet skulle vara bra eftersom trean var ett så’n gigantiskt magplask. Så jag tänkte inte mer på det då. Men igår, när jag fick höra att fyran faktiskt även kommer på engelska började jag få upp intresset lite, titta på trailern igen.
Simon var kärlek vid första ögonkastet när jag var en liten palt och spelade det. Och min inkörsport till äventyrsspelen. Jag vet inte varför, spelet kom runt 1993 och jag var 10-11 år och kunde engelska därefter. men jag och Pate satt en helg och nötte igenom spelet på hans Amiga och det var magi hela tiden. Jag älskade grafiken och musiken. Stilen på grafiken gave mig en så extremt skön känsla, jag kan still sucka ljuvligt när jag ser screenshots från ettan. Murrigt, mystiska träd, ljuva skogsmiljöer med mystiska stenformationer…och även om min engelska inte var den bästa då så kunde jag uppskatta en del skämt (och det var tack vare äventyrsgenren som jag faktiskt lärde mig engelska och kan förstå språket bra idag). Helt klart magi.
1995 kom tvåan, och spelet var ett självklart köp för mig. Familjen hade precis skaffat PC och jag var superglad eftersom alla äventyrsspel numer kom till just PCn. Även om jag lite saknade sagostämningen och själva känslan i ettan (ettan känns lite mer John Bauer medan tvåan är lite mer toonig, grafikmässigt) så var även tvåan ruskigt bra och kul. MEN! Den lämnade en cliffhanger och fick oss fans av sarkastiska brittiska tonåringar att bita på naglarna. En trea måste komma nu!
Och vi väntade. Och väntade. En trea utlystes och det såg riktigt lovande ut med förrenderad 3d. Men ingen ville publicera spelet eftersom allt skulle vara i “äkta träädää” numera. Så vi fick vänta ännu längre och så småningom utannonserades trean. Istället för att vara förrenderat var spelet nu helt i realtids-3d. Det var the shit. Och det såg ut som shit också.
Alltså, vi väntade från 1995 fram till 2002 på en uppföljare och vi fick DET HÄR? Jag måste erkänna, jag testade spelet i en timme, sen kunde jag inte med det mer. Den täta, magiska känslan från de två förra spelen, den vackra detaljerade grafiken, hade bytts ut mot block i bjärta färger, asfula överpixliga texturer och ja…jag håller med kompisar som säger att det ser ut som ett amatörspel. Jag visste att spelet skröt med att man hade jättemycket valmöjligheter när man spelade igenom spelet, olika slut osv, men det hade resulterat i att spelare inte alls visste vad man skulle göra och att världen man sprang runt i var enorm. Och med tanke på hur enkel grafiken ser ut i filmen kan man ju tänka sig att man fyllde ut världen med ett par fula blockträd här och där så spelet såg ännu mer B ut.
Seriöst, det här spelet sög något enormt. Jag grät för att de hade misshandlat min darling Simon såhär, och detta resulterade i ett par års hat gentemot 3D-grafik. Jag var nog mest bitter på att spel som inte vann något på att konverteras till 3D behövde göra det nu för att få publiceras och då förvandlades till bajshögar till spel. Nu är jag utbildad till 3D-grafiker och jobbar med 3D och kan tycka att 3D inte är helt fruktansvärt, men ändå. Simon 3D gjorde mig bitter.
Om Angry Video Game Nerd gjorde PC-spel borde han seriöst såga Simon 3D.
Nå, men nu är alltså fyran på G (det verkar inte ha kommit till Sverige än? Rätta mig gärna om jag har fel) och det verkar bättre än trean. Å andra sidan verkar allt bättre än trean, men ni fattar. Spelet är tydligen gjort med tanken att ge fansen av spelserien en treat efter chocken trean gav oss. Simon Woodroffe, han som gjorde storyn till de första spelen är även med denna gång och skriver manus till fyran, vilket ju känns bra. 3D-grafik 2008 är snyggare än vad den var 2002 och karaktärerna är inte bjärta block med ansiktstexturer istället för riggade ansikten. Dessutom har de valt att göra alla bakgrunder i förrenderad 3D, och framför allt, det är ett traditionellt äventyrsspel igen!
Jag måste dock erkänna, röstskådespeleriet lämnar en hel del att önska. Jag vet inte om de kommer byta skådisar till det riktiga spelet, men Simons röst i trailern är fruktansvärd. Han låter som prins Adam i gammel-He-man, aldeles för klämkäckt amerikanskt helylle helt enkelt! Han ska ju vara britt! Sur och torr och inte tycka något är kul längre, och det enda roliga han har kvar i livet är att se andra människor slå sig fördärvade (gärna tack vare honom)! Så låter inte Simon i trailern. Och musiken i trailern låter lite för cheesy för min smak, och jag hoppas musiken i spelet är bättre. Nå, i värsta fall kan man säkert stänga av rösterna när man spelar spelet.
I vilket fall är jag ändock sugen att spela detta. Jag kommer nog troligen köpa det, inte minst för att stödja att folk faktiskt vågar göra klassiska äventyrsspel. När det väl kommer till Sverige vill säga. Kanske kan man köpa & ladda ner det från någon ladda-ner-spel-service annars?
Och på tal om äventyrsspel! Säsong 2 av Sam & Max ska vara färdig nu har jag hört och jag har inte spelat igenom säsong ett ännu! Jag är så pinsamt efter i spelvärlden, tyvärr. När jag blivit klar med min flytt och känner mig lite lugn ska jag nog ta mig en helg till att umgås med mina favvofrilanspoliser, så det så!
RSS Feed